Självgoda viktigpettrar eller bara duktiga entreprenörer?

 

Höstkrönika okt/nov 2004.

Inom kampsporten finns det gott om hierarki och gott om pengar att tjäna. Det lockar givetvis till sig en massa skojare som fixar olika grader och bälten och titulerar sig än det ena än det andra i förhoppningen att deras s.k. ”stil” skall sälja bra.
Eller kanske är det inte värre inom kampsporten än inom övriga områden i livet??

Hugaligen, tänk om det finns inom alla olika instanser på skolorna, inom företagen, regeringen etc.
Det kanske är så att det finns en massa idioter som bara vill komma sig upp överallt utan att veta vad de egentligen gör?
Där den enda drivkraften är pengar och makt. Där det är så viktigt att alla ser på en och att man känner sig beundrad.
Det kanske är så att till slut så tror man på lögnen om sig själv och tappar all verklighetsnärvaro.

Jag vet flera kampsportare från framförallt Skåne (konstigt nog) som är helt odugliga på kampsport (rent idrottsligt) men inte förstår det själva och har lyckats genom manipulation samla en ”sekt” runt sig och genom att dunka varandra i ryggen och omge sig med ja-sägare så tror dom på sin egen lögn.

Men är det inte precis så regeringsnissarna gör?
Är det inte precis så metallfacket i trollhättan gör?
Är det inte precis så som hela etablissemanget gör?
Är det inte så att kampsporten inte alls är unik, dessa idioter och GÖKUNGAR finns överallt.
Inte bara i Skåne,
inte bara i idrotten,
inte bara i Sverige.

Är det inte så, om vi ska vara riktigt ärliga, att 80 % av vår konversation med andra människor handlar om skvaller om andra vi känner, ja rent skitsnack helt enkelt.
Jag läste i en stor undersökning att man kommit fram till dessa siffror i USA och det är nog så överallt.
Men sedan finns det en minoritet människor också (dock inte i västvärlden i någon större omfattning) som lever med naturen utan girighet, utan maktbegär och i total harmoni med varandra och omgivningen. Dom kallas naturfolk.
Det är av dom vi skall lära och imponeras. Det är dom som har hittat den slutliga vägen att leva.

I Sverige är en av våra förebilder Ikeas grundare. Han har lyckats hör man ofta.
Jag jobbade i 2 år som arbetsledare på Kumlafängelset där en stor del av Ikeas varor packas och färdigställs. Faktum är att fängelserna i Sverige gör massor av jobb åt bl.a. Ikea och lönen låg då på 8 kr i timmen?! Ändå var det inte vinstgivande för anstalten. Så låga var avtalen med Ikea!
Ikea har ju också massor av fabriker i låglöneländerna eller hur?
H&M använder barn i Indien som jobbar från 07.00-24.00, 7 dagar i veckan för smulor som ramlar från de rikas bord.

Vad är det för skillnad på detta och vad som hände i södern för 150 år sedan?
Är dessa direktörer verkligen bättre än slavhandlarna var för 150 år sedan?
Är det sådana människor vi ska se upp till?
Är det dom som vi ska ha som förebilder. Dom skulle inte ens överleva en vecka på en öde ö. Dom är GÖKUNGAR som ger fan i alla utom den lilla krets ja-sägare som dunkar dom i ryggen och berättar hur bra dom är.
Jag tror dom ger fan i sina familjer med om dom inte ställer upp på all galenskap och all profit som dom menar är rätt. Dom är så mycket bättre än andra, därför ska dom tjäna flera miljarder och äta ihjäl sig på rysk kaviar, champagne och ostron medan flugorna äter upp barnen i tredje världen.
Många av dom har nog aldrig tränat kampsport så visst finns dom överallt i alla samhällsklasser på alla företag och visst är det så att vi inom kampsporten inte är värre än andra men vi är fan i mig inte ett dugg bättre heller. Det finns några från Skåne som är bra också, ett slags naturfolk från Svedala men dom ska jag behandla i en annan krönika.

Eder Sten Stensson Sten från Eslöv.